Inlägg publicerade under kategorin Allmänt
Efter 1,5 års renovering börjar Wienska palatset på Östergatan bli inflyttningsklart.
– När vi köpte huset var 70 procent kontor, berättar Marcus Darlin från ägarföretaget Darjac Fastigheter.
– Ventilationsrör gick rakt genom stuckaturen, berättar han.
Med hjälp av en stuckatör har de lagats och återfått sin forna form.
– Stuckatören hade tillgång till originalformarna. De är alltså lagade med gammal teknik och med samma formar, säger Marcus Darlin.
Fastighetsföretaget berättar att de lyft ut åtskilliga ton med skrot, som till exempel den gamla ventilationsanläggningen. In har de istället tagit specialtillverkade golvlister och spegeldörrar efter gammal modell.
– Där det har funnits gamla spegeldörrar har vi behållit dem, resten är nytillverkade i samma stil, säger Rolf Darlin.
Även en ny hiss, i gammal stil, är på plats och ersätter en modern hiss. Man har även restaurerat gamla kakelugnarna så att de åter går att använda och så vidare.
– Där det har gått att spara har vi gjort det, sådant här görs inte längre, säger Rolf Darlin.
För arkitekterna Kenji Miyazu och Kerstin Lundh innebar husprojektet annorlunda utmaningar: hur för man det drygt 100 år gamla palatset in i 2000-talet på bästa sätt?
– För mig har det varit viktigt att bevara det gamla formspråket. Huset är vackert med fin rumsindelning och det ville vi bevara, men det är inte alltid det går hand i hand med dagens bostadskrav, säger Kenji Miyazu.
I hela huset fanns endast åtta bostäder, på cirka 250 kvadratmeter vardera. Det var patriciervåningar med rum i fil och tjänsteavdelning med pigkammare vid det avlägsna köket.
– I dag vill vi ha köket centralt, det ska vara stort, en samlingsplats och gärna hänga ihop med vardagsrummet, säger Kenji Miyazu.
Vad göra? Jo man flyttar köket till ett av vardagsrummen i fil.
– Det är inte helt enkelt att sätta in kök i en salong med drygt tre meter i tak. För att det inte ska kännas alltför utslängt ut så har vi låtit bygga en ram runt köksinredningen så att det blir som en möbel, säger Kenji Miyazu.
För ett par veckor sedan avslöjade företagaren Dan Olofsson och s-politikern Luciano Astudillo i Sydsvenskan att de tillsammans med ett 10-tal profiler inom skånskt näringsliv tänkte dra igång stiftelsen Uppstart Malmö, en satsning för att bekämpa arbetslöshet och segregation.
Initiativtagarna lovade att under tre års tid satsa sammanlagt 30 miljoner kronor genom lån och investeringar i nystartade bolag och i bolag som behöver kapital för att kunna växa snabbare.
Nu har ytterligare två Malmöföretagare anslutit sig och lovar att gå in med både kapital och rådgivning som stöd till de entreprenörer som söker sig till Uppstart Malmö. Jämfört med de tidigare investerarna rör det sig om två doldisar: Firas Mohamad, grundare av ett kundservicebolag som nyligen såldes till Dialectkedjan, och Lars Svensson, familjeföretagare inom klädesbranschen innan bolaget såldes till norska Orkla.
- Jag har funderat mycket på hur man ska få bort arbetslösheten och integrera invandrare i samhället. Många saknar erfarenhet av hur man startar företag, men med rätt rådgivning och lite startkapital räcker det kanske för att köra igång, säger Firas Mohamad.
Lars Svensson har förutom kapitalinsatsen lovat att ställa upp som rådgivare två dagar i veckan.
- Det här handlar inte bara om att ge ut pengar, säger han och skulle helst se att Uppstart Malmö får in ett par hundra affärsförslag för att kunna hitta ett 50-tal riktigt bra projekt att satsa på.
Även för de projekt som inte får kapital kan mötet med investerarna bakom stiftelsen vara ett viktigt steg på vägen.
- Jag var tidigare med i ett projekt som presenterades för Rosengård Invest och fick nej, men å andra sidan öppnade de upp andra dörrar som var lika viktiga, säger Firas Mohamad.
Det blir stor skillnad i år, lovar Arne Mattsson, ingenjör på gatukontoret iMalmö och kommunens specialist på gåsproblem.
Och problem har det funnits gott om genom åren: picknickare klafsar omkring i gåsbajs i stadens parker och joggare drabbas av bitattacker. Malmöborna har tydligt talat om för gatukontoret och för Sydsvenskan att gässen borde bli färre.
– Folk har hört av sig i år också, försäkrar Arne Mattsson.
Men årets kampanj är redan igång sedan någon vecka. Kommunen anlitar skyddsjägare som skjuter gäss som vill bygga bo nära Drottninggatan och kanalen. Det handlar om ett fåtal par, säger Arne Mattsson. Fåglarna skjuts innan de hunnit sätta bo och få ungar.
Kampen går snart vidare på bredare front. Precis som förra året letar man upp gässens bon och plockar bort äggen. Förra året var det bara omkring 30 gåskycklingar som klarade sig undan äggsamlarna. Utan nytillskott minskar förstås gåsstammarna i Malmö.
– Under förra året sköts drygt 300 grågäss och över 100 vitkindade gäss, lägger Arne Mattsson till.
Gåsbekämpningen är ett samarbetsprojekt mellan Malmö stad, länsstyrelsen och Skånes Ornitologiska förening. Vid ett möte i slutet av förra året utvärderades insatserna, och i enighet beslöts att man fortsätter i år också.
– Arbetet måste pågå ett antal säsonger, bedömer gatukontorets gåsspecialist.
Hur länge flickan var ensam vet ingen. Max tjugo minuter, sa personalen vid hämtningen enligt flickans pappa. Men förskolans rektor Mari Axlin som har gått igenom händelsen säger att ”det kan röra sig om fem-tio minuter”. En ur kökspersonalen var på avdelningen, men utan att upptäcka tvååringen.
Rektor Mari Axlin ser mycket allvarligt på misstaget.
– Detta får absolut inte hända. Barnen ska ha tillsyn, ingen får bli glömd. Inte ens en minut. Vi har rutiner för detta, varje personal har ansvarsbarn när man går ut. Men det har tyvärr brustit. Nu har vi gått igenom rutinerna på nytt.
Förskolerektor Mari Axlin säger att bemanningen var tillräcklig. Tre pedagoger, varav en vikarie, ansvarade för elva barn. Vikarien hade varit på avdelningen i sex veckor och var väl insatt i rutinerna.
Flickans mamma Josefine Sjöstrand blev mycket ledsen när hon fick veta att dottern blivit glömd.
– Man lämnar sina barn på förskolan och tycker att det ska vara en trygg miljö. Så glömmer de ett barn. Det får inte lov att hända, säger hon.
Det skedde förra veckan. Nu har Josefine Sjöstrand haft ett möte med förskolans rektor Mari Axlin. Rektorn har bett om ursäkt och gått igenom säkerhetsrutinerna.
– Jag är glad att det inte hände något allvarligare. Det gör det enklare att släppa det, säger Josefin Sjöstrand.
Patienten drabbades av en svår sjukdom under våren 2009 och fick vård på Skånes universitetssjukhus, Sus, i Malmö. När hennes vuxna barn plötsligt visste mer än hon själv berättat började hon ana oråd och vände sig till sjukhuset för att se vilka som varit inne och läst hennes journal.
Registerutdragen bekräftade hennes misstankar – exmannens nya sambo, som arbetade som sjuksköterska på Sus, hade vid flera tillfällen loggat in och fått tillgång till kvinnans journal.
Efter att dataintrånget uppdagats gjorde sjukhuset en polisanmälan. Enligt lag har bara den som aktivt deltar i vården rätt att läsa journaler.
När sjuksköterskan konfronterades med uppgifterna erkände hon direkt. I polisförhören säger hon att hon har en god relation till sambons barn och att de ofta vände sig till henne med sjukdomsrelaterade frågor. Av den anledningen hade hon läst deras mammas journal för att bättre kunna svara på eventuella funderingar runt sjukdomstillståndet.
Vid minst 33 tillfällen ska sjuksköterskan ha gått in i sjukhusets elektroniska journalsystem för att ta reda på hur sjukdomen fortskred. Tingsrätten ser allvarligt på dataintrånget eftersom slagningarna skett vid ett stort antal tillfällen och inneburit en allvarlig integritetskränkning för den drabbade.
Sjuksköterskan uppger att hon inte talat om för någon om vad som stått i journalen, varken för sin sambo eller dennes barn. Istället ska de ha fått den senaste informationen från andra anhöriga. Eftersom sjuksköterskan inte har fört informationen vidare, eller använt den på något sätt, anser tingsrätten att påföljden kan stanna vid dagsböter.
Maxstraffet för dataintrång är fängelse i två år. Sjuksköterskan döms att betala 120 dagsböter, sammanlagt 50 000 kronor, men får behålla jobbet, trots den fällande domen.
Efter ett drygt år av diskussioner och bråk om antisemitism, hatbrott och om vad man kan säga och inte om Israelisk utrikespolitik, startade igår ett seminarium på temat, arrangerat av Dialogforum och Svenska kommittén mot antisemitism.
I en fullsatt konferenslokal på Kockum fritid pratade Henrik Bachner på temat "politisk kritik eller antisemitism- var går gränsen".
Klart är att föreställningen om att antisemitism är passé, inte stämmer.
Statistiken visar sitt tydliga språk. Under 2000-talet har antalet anmälda hatbrott mot judar ökat kraftigt över hela Europa, så även i Sverige speciellt under 2009 då Gazakonflikten eskalerade.
– Antisemitismen i dag underblåses bland annat av radikal islamism, vilket får effekter även i Europa. I stora delar av den arabiska världen är det mer rumsrent och legitimt att öppet propagera antisemitiskt, säger Henrik Bachner och nämner Iran som skräckexempel.
Klart är också, enligt Bachner, att kritiken mot Israel oftast hålls fri från antisemitism, men att fördomar om judar ibland vävs in i debatten.
– Det är viktigt att kunna uttrycka kritik mot staten Israel utan att samtidigt föra fram antisemitiska budskap eller stereotypa bilder.
Bachner visade flera exempel från svensk och internationell press, där klassiskt antisemitiska myter framförts som argument, eller liknelser i debatten.
Som att judar har så stor makt att de styr över media, bankväsendet och världspolitiken. Eller som att judendomen ofta beskrivs som kristendomens motsats - oförsonlig, hämndlysten och krigisk.
– Det behöver inte vara illvilligt utan mer oreflekterat som att man i en i övrigt befogad kritik för in föreställningar om "gammeltestamentlig hämndlystnad" som förklaringar till Israels agerande. Det gäller att uppmärksamma detta.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
||||
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
|||
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
|||
21 |
22 |
23 |
24 | 25 |
26 |
27 |
|||
28 |
29 |
30 |
31 |
||||||
|